Dövhistoria på Marthas vingård
Döv Utopia existerade vid en tid utanför Massachusetts-kusten
En gång i tiden fanns det faktiskt en plats som kunde betraktas som en döv utopi. Det ägde rum på en isolerad ö utanför Massachusetts kusten, ön som är känd som Marthas Vineyard. Medan många människor associerar Marthas Vineyard med att vara hemma för de stora vita hajarna i filmen Jaws, var ön bättre känd före den tiden som en ö med en döv befolkning. Hur kom det till?Vissa tidiga vingårdsbyggare bar en gen för dövhet (den första kända döva bosättningen var Jonathan Lambert, 1694), och under åren av äktenskap levde generationen efter generation av barn med hörselnedsättning. Vid ett tillfälle föddes en av fyra barn döva!
Det var så många döva på vingården (de döva som bodde i Chilmark) att invånarna utvecklade ett teckenspråk som heter Martha's Vineyard Sign Language (MVSL) eller Chilmark Sign Language (som tycks ha haft sina rötter i County Kent i södra England. ansåg att MVSL spelade en roll i den senare utvecklingen av amerikanska teckenspråk när invånare från vingården deltog i amerikanska skolan för döva i Hartford, Connecticut.
Faktorer som gjorde Martha's Vineyard Unique
Vi vet att det har funnits andra platser i historien där en stor procent av befolkningen hade hörselnedsättning, så vad gjorde Martha's Vineyard så unik? Låt oss titta på några av bakgrundsfakta som ledde till denna "döva utopi".Hög Döva Befolkning
Visst, med ett stort antal personer med hörselnedsättning motiverade människorna i Marthas Vineyard att förbättra kommunikationsmöjligheterna för de som är döva. Vissa censuses tagna av 19th century vingård befolkningen avslöja omfattningen av dövhet. År 1817 hade två familjer döva medlemmar, med totalt sju döva. Bara några år senare, före 1827 var det 11 döva. 1850 Chilmark folkräkning identifierade 17 döva av 141 hushåll, i Hammett, Lambert, Luce, Mayhew, Tilton och West familjer. År 1855 var det 17 plus fyra i närliggande Tisbury. 1880 Chilmark folkräkning hade 19 döva i 159 hushåll. Nya döva familjer i 1880-folkräkningen inkluderade Noblarna och Smithsna. För att uttrycka detta i perspektiv, jämfört med fastlandet USA där frekvensen av dövhet var 1 på nästan 6000, på vingården var den så hög som 1 i 155 (1 i 25 i Chilmark och 1 i 4 i Chilmark stad Squibnocket ).Hög acceptans av teckenspråk
Teckenspråk accepterades sålunda på vingården att en tidning var förundrad 1895 på sättet att de talade och undertecknade språken användes så fritt och enkelt av både döva och hörande invånare. Människor som flyttade till Chilmark fick lära sig teckenspråk för att kunna leva i samhället. Dövhet var så vanlig att vissa höra invånare trodde faktiskt att det var en smittsam sjukdom.Observera är att dövhet aldrig ansågs vara ett handikapp.
Längre Skolan
På vingården gick döva barn till skolan under en längre tid än att höra barn, eftersom staten tillhandahöll finansiering för döva barns skolgång. Detta ledde faktiskt till en högre läskunnighet bland döva studenter än att höra eleverna.Graduellt nedgång i dövbefolkningen
Intermarriages fortsatte och den döva befolkningen i Chilmark och resten av vingården fortsatte att föröka sig. Det skulle ha fortsatt att växa om inte för tillväxten av döv utbildning på fastlandet. När döva vingårdsbarn deltog i skolor utanför ön, hade de en tendens att bosätta sig utanför ön, gifta fastlandskompisar, och gradvis minskade döva vingårdspopulationen. Den sista döva vingårdspersonen avled i 1950-talet.Böcker och andra resurser
Dövhistoria och arv, och särskilt döva samhällets historia på Marthas vingård, har fascinerat forskare. Detta intresse resulterade i att boken publicerades: Alla här talade teckenspråk: Ärftlig dövhet på Marthas vingård. Boken spår Vineyard dövhet till ett område i Storbritanniens Kent County kallas Weald. Dessutom finns dessa andra resurser tillgängliga:- En odaterad (kanske mitten av 1990-talet) 15-sidig forskningspapper av Robert Mather och Linda McIntosh vid Tufts University, "Döva Martha's Vineyard." Bibliografien citerar två 1981 artiklar i hertigens County Intelligencer, med titeln "The Island's Hereditary Dove: A Lesson in Human Understanding" och "Chilmark Deaf: Valued Citizens." Även inkluderat i bibliografin var en 1895 Boston Söndagsherald artikel, "Mark av Chilmark, Döv och Dum i Village of Squibnocket."
- En artikel på sex sidor i våren 2001, "En tyst kultur med en stark röst", från alumni tidningen i Boston University, Bostonia. I artikeln beskrivs kortfattat ansträngningarna hos en alumnus (Joan Poole Nash, nu en dövskolelärare) för att spela in på videobandsexempel på MVSL som demonstrerades av sin mormor och farfar.
- I mars 1999, yankee- tidningen publicerade artikeln "The Island That Spoke by Hand".
Bottom Line på Martha's roll's vingård i Döva historia
Kombinationen av en stor döv befolkning tillsammans med motiverade medborgare ledde till villkor som skulle kunna betraktas som "döv utopi" på Marthas Vineyard. Observera är att de framsteg som inträffade ägde rum utan teknik för att tala om och ett relativt litet antal personer (jämfört med befolkningen i USA som helhet).Som det ses med så många framsteg inom döva-kulturen kan det vara enormt att de enskilda individerna och de små gruppernas effekter kan få varaktiga skillnader..
Kanske måste vi titta på Martha's Vineyard-exempel med många av frågorna och bekymmerna i vår kultur idag. Som ovan noterades hörselnedsättning aldrig som ett handikapp på Marthas vingård. Det ansågs inte vara en "abnormitet" utan snarare en vanlig variant av att vara mänsklig. Att ha alla "prata samma språk" minskade vad som annars skulle ha varit ett "språkbarriär" och var till nytta för både de som hörde och de som var döva.
För dem som inte är döva eller hörselskadade och inte är bekanta med ASL, ta en stund att lära sig hur man kommunicerar med döva och hörselfulla människor för att hjälpa till att minska "språkbarriären" idag. Du kanske också vill överväga att stödja en av de döva och hörselorganisationerna.
