Hemsida » Panikångest » Korthet i andetag och panikattacker

    Korthet i andetag och panikattacker

    Om du har panikstörning är du troligt bekant med symtomen på panikattacker. Hjärtklappningar, skakningar, skakningar, domningar och stickningar är bara några av de obekväma känslorna som ofta upplevdes under panikattack.

    Andnöd är ett annat vanligt symptom på panikattacker som kan leda till känslor av rädsla och extrem obehag. Panikattacker drabbas ofta av oförmåga att andas, känns som om de inte kan få tillräckligt med luft i sina lungor. Andra rapporterar att det känns som om de kväv eller kvävas.

    När du upplever andfåddhet kan du försöka svårt att andas in i din kropp genom att ta i luften. Det är inte ovanligt att du känner som om du har en allvarlig medicinsk nödsituation, såsom stroke eller hjärtinfarkt. Även om andfåddhet är ett vanligt symptom och sällan betyder en medicinsk fråga kan det öka känslan av rädsla och ångest under en panikattack.

    Varför det känns som om du inte kan andas

    Stressresponsen för flyg eller kamp är en term som används för att beskriva den medfödda mänskliga reaktionen på potentiellt skadliga situationer. Det antas att denna reaktion hjälpte våra förfäder att antingen fly från eller avvärja hot i sin omgivning. I det moderna livet kan detta svar uppstå i reaktion på stress som orsakas av vanliga problem, t.ex. trafik, arbetsgränser eller ett argument med en älskad.

    Forskning har visat att kamp-eller-flyg-svaret kan vara överaktivt eller lättare utlöst hos personer med ångestsjukdomar, vilket bidrar till överväldigande fysiska symptom på panik och ångest. Under en panikattack aktiveras detta svar, vilket signaliserar att du är i fara. Kroppen förbereder sig för snabb flykt eller kamp genom somatiska (fysiska) känslor som hjälper kroppen att fokusera på en av dessa två uppgifter.

    Eftersom flyg-eller-kamp-svaret sätter in under en panikattack kan det orsaka förändring av andningsmönstret. Din andning kan bli grundare, snabbare och mer begränsad. Dessa förändringar kan minska mängden koldioxid som cirkulerar genom blodet. Genom att minska koldioxidhalten kan andfåddhet bidra till ytterligare fysiska symptom, inklusive lätthet, bröstsmärta, yrsel och svaghet.

    Sätt att klara av

    Det finns ett par sätt att hjälpa till att hantera andningsproblem under en panikattack:

    • Andningsövningar: Som nämnts ändras ditt andningsmönster när du får andfåddhet. För att få andningen tillbaka på rätt spår kan det vara till hjälp att medvetet fokusera på ditt andningsmönster. Du kanske märker att dina andetag är snabba och oregelbundna. En andningsövning kan hjälpa dig att lugna ner och normalisera ditt andningsmönster. Börja med att sakta ner andan: Ta djup inandning genom näsan och fyll i dina lungor med andetag. När du inte kan ta in mer luft, andas långsamt hela luften ut genom munnen. Fortsätt i några minuter med denna djupa och ändamålsenliga andning. Lägg märke till hur ditt centrum stiger när du andas och kontrakterar när du andas ut. Genom denna enkla andningsövning kan du börja känna dig avslappnad och återgå till en mer naturlig andning.
    • Avkopplingsteknik: Andningsövningar utgör grunden för många andra avslappningstekniker, såsom progressiv muskelavslappning (PMR), meditation och visualisering. Dessa tekniker är avsedda att minska känslor av spänning och stress genom att framkalla en lugn känsla. Avkopplingsteknik fungerar bäst när du övas regelbundet, även ibland när du inte känner dig orolig. Genom övning och uthållighet kan avslappningstekniker vara en effektiv strategi för att komma igenom panikattacker.

      Söker professionell hjälp

      Om du regelbundet upplever andfåddhet under panikattacker, är det viktigt att söka läkarvård. Även om de ofta är förknippade med panikstörningar upplevs också panikattacker med andra ångeststörningar, såsom generaliserad ångestsyndrom (GAD), social ångestsyndrom (SAD) och posttraumatisk stressstörning (PTSD). Endast din läkare eller kvalificerad psykisk sjukvårdspersonal kommer att kunna diagnostisera dig på lämpligt sätt. Din läkare hjälper dig att bilda en behandlingsplan som kan innehålla alternativ som föreskrivna läkemedel, psykoterapi och självhjälpsteknik.