Akademisk support som behövs för gymnasier med ADHD
Forskning konstaterar att drygt hälften av gymnasieelever med ADHD (ADHD) får en form av formell skolbaserad tjänst, men många lågpresterande med ADHD får inte de akademiska stöd de behöver.
En av de mest potentiellt försvagande problem som studenter med ADHD ofta upplever är kronisk akademisk underprestation i förhållande till deras intellektuella förmågor. Högskolåren kan vara särskilt utmanande för en kämpande student med ADHD. Ungdomar med ADHD tenderar att uppleva ännu högre nivåer av akademisk nedsatthet, med lägre betygsgenomsnitt, placering i lägre nivåer (till exempel korrigerande mot heder) och misslyckande i fler kurser jämfört med elever utan ADHD. Högskolestudenter med ADHD har också betydligt högre utfallshastigheter jämfört med sina kamrater.
För att förena problemet är kampens tonåren med ADHD ansikte för att fokusera på och slutföra arbete och utföra på sina förmågor ofta betraktas som en avsiktlig brist på motivation snarare än relaterad till akademisk nedsättning. Kronisk underprestation i gymnasieskolan kan ha negativa långsiktiga konsekvenser som kan påverka vuxenlivet.
Det finns tydligt behov av effektivare utbildningsinsatser för denna åldersgrupp av elever med ADHD. Jämfört med de resurser som finns tillgängliga för yngre elever med ADHD finns det relativt få bevisbaserade insatser för ADHD i gymnasiet. Forskning publicerad i tidningen Skolan mental hälsa (Juni 2014) syftar till att öka vår förståelse genom att undersöka förekomsten och egenskaperna hos skolbaserade insatser som ges till denna åldersgrupp.
Deltagarna i studien var från den longitudinella uppföljningen av den multimodala behandlingen av barn med och utan ADHD (MTA) på sju platser. Forskare undersökte ett brett och detaljerat utbud av tjänster för 543 gymnasieelever som deltog i studien. Med hjälp av data som samlats in direkt från skolorna analyserades priserna på skoltjänster för både gymnasieelever med och utan ADHDs historia. Tjänsterna omfattade specialutbildning samt andra boende och skolbaserade psykisk-relaterade insatser.
Studiebedömningar
Studien visade att över hälften av eleverna med ADHD-historia fick tjänster genom en individuell utbildningsplan (IEP) eller 504-plan, en hastighet som är sex gånger så hög som för jämförelseprovet av studenter utan ADHD.
Det genomsnittliga antalet interventioner för elever med ADHD och en IEP / 504-plan var fem. Vanliga logi inkluderade förlängd tid, modifierade uppdrag, test eller betygsstandarder, och långsammare instruktioner, samt stöd som övervakningsövervakning, beteendehanteringsprogram, studiefärdigheter eller inlärningsstrategi och självförtroendeutbildning. Nästan alla fick minst ett akademiskt ingrepp medan endast hälften fick något beteendeinsatser eller inlärningsstrategi. Mycket få tjänster (utom handledning) lämnades till de studenterna utan en formell IEP eller 504 plan.
"Även om skolprocedurer för att identifiera akademisk nedsättning i denna befolkning tycks fungera för det mesta, tyder våra resultat också på att 20 till 30 procent av studenter med akademisk nedsatthet och ADHD har fallit genom sprickorna", säger Desiree W. Murray, Ph .D, ledande författare av studien. "Det finns behov av större eller mer effektiva akademiska stöd för en betydande minoritet av eleverna i vårt prov."
Murray och hennes kollegor fann också att endast cirka en fjärdedel av de insatser som används har bevis på stöd för ADHD i litteraturen. De vanligaste stöden som används - förlängd tid på test och uppdrag, framstegsövervakning och fallhantering - har inte rapporterat om effekt för att förbättra prestanda bland ADHD-studenter, enligt studieförfattare.
Förbättra akademiska tjänster
Studien hittade specifika områden där tjänster kunde förbättras för gymnasieelever med ADHD - områden som undervisa självförtroende och självhantering strategier och specifika studier / organisatoriska färdigheter. Dessa typer av strategier kan vara mer användbara för att minska prestandaklyftan mellan eleverna med och utan ADHD.
"Bevisbaserade metoder kan bidra till att förbättra långsiktiga resultat för gymnasieelever med ADHD", säger Murray. "Att tillhandahålla effektiva tjänster kan bidra till ökad examen och framgångsrika övergångar till vuxenlivet."
