Typ av bronkodilatatorer som används för att behandla KOL

Människor som lever med kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD) ordineras ofta en bronkodilator, en typ av medicin som används för att slappna av i luftpassagen för att hjälpa dig att andas bättre. Läkemedlen inhaleras typiskt genom munnen med en doseringsdosinhalator (MDI) men finns även i vätske-, piller-, injicerbara eller suppositorieformuleringar.
Bronkodilatatorer används antingen på nödvändig basis eller ordineras två gånger dagligen för att förhindra eller minska COPD-symtom. De tre klasserna av bronkodilatatorer som vanligtvis används för att behandla KOL är:

• Beta-adrenerga agonister
• antikolinergika
• metylxantiner

Beta-adrenerga agonister

Beta-adrenerga agonister (även kända som beta-agonister) är en typ av medicin som binder till specifika receptorer i lungan kallad beta-adrenoceptorer. Genom att göra så blockerar de utlösaren till bronkiala spasmer och tillåter luftvägspassager att öppna.
Beta-agonister kan antingen vara kortverkande (varande fyra till sex timmar) eller långverkande (varande 12 eller flera timmar). De levereras antingen oralt eller genom en MDI. Inhalationsmetoden är generellt föredragen, eftersom den lindrar symptomen snabbare.
De kortverkande beta-agonisterna (SABA) som för närvarande är godkända i USA är:

• albuterol
• Xopenex (levalbuterol)
• metaproterenol
• terbutalin

De långverkande beta-agonisterna (LABAs) som för närvarande är godkända i USA är:

• salmeterol
• Performomist (formoterol)
• Bambuterol
• indakaterol
• Brovana (arformoterol)

Beta-agonistmedikamenter används också i två-i-ett-formuleringar, såsom Symbicort, som kombinerar formoterol med ett inhalerat kortikosteroid som kallas budesonid.
Läkemedelsbiverkningar är vanligtvis dosrelaterade och ses vanligen vid oral användning. De vanligaste är snabb hjärtfrekvens (takykardi), hjärtklappning, tremor och sömnstörningar.

antikolinergika

Antikolinergika är mediciner som blockerar en typ av neurotransmittor som kallas acetylkolin. Parasympatiska nerver (de som hör samman med automatisk funktion) är den primära källan till acetylkolin i lungorna. Genom att blockera produktionen av dessa substanser stoppas kontraktioner och spasmer i luftvägarna effektivt.
Antikolinergika är endast tillgängliga i en inandad form och erbjuder utmärkt bronkodilation med minimala biverkningar. Antikolinergika är särskilt användbara för dem som inte kan använda beta-agonister eller metylxantiner på grund av underliggande hjärtsjukdomar.
Antikolinergerna som för närvarande är godkända i USA är:

• Atrovent (ipratropium)
• Spiriva (tiotropium)
• Aclidinium

Det finns också en kombination av inhalerad formulering kallad Combivent som innehåller ipratropium och den kortverkande beta-agonisten albuterol.
De vanligaste biverkningarna av antikolinerga läkemedel är torr mun och en metallisk eftersmak. I sällsynta fall har glaukom varit känt att inträffa.

metylxantiner

Metylxantiner är en unik klass av läkemedel som är kända för att lindra luftflödesobstruktion, minska inflammation och temperera bronkialkontraktioner. Deras åtgärdsmekanism är inte väl förstådd, och samtidigt som läkemedlen används vanligtvis inte i förstahandsbehandling på grund av deras biverkningsområde.
Metylxantiner är mest lämpliga för personer som inte kan uppnå adekvat kontroll med antingen beta-agonist eller antikolinerga läkemedel. Till skillnad från andra typer av COPD-bronkodilatorer inhaleras inte metylxantiner. De är för närvarande tillgängliga i antingen piller, flytande, intravenösa eller suppositorieformuleringar.
De två metylxantinmedicin som godkänts i USA är:

• teofyllin
• aminofyllin

Biverkningarna kan ibland vara djupa, speciellt om de levereras intravenöst. Symtom kan vara huvudvärk, sömnlöshet, illamående, diarré, jitterighet, snabb andning och halsbränna. Kontakta din läkare omedelbart om du upplever kräkningar, oregelbunden hjärtslag (dysrytmi) eller anfall.