Hemsida » Digestive Health » Kontrollämne i klinisk forskning

    Kontrollämne i klinisk forskning

    I vetenskaplig forskning är ett kontrollämne någon som används som underlag för jämförelse. När de personer som tjänar som kontrollämnen aggregeras tillsammans kallas de kontrollgruppen.
    Kontrollämnen kan användas i kliniska prövningar för att få mer information om olika hälsobetingelser och deras behandlingar. Ofta men inte alltid är kontrollämnet en hälsosam volontär som inte har några existerande medicinska tillstånd.
    Kontrollämnen är typiskt föremål för inklusionskriterier, vilket innebär att de måste ha vissa egenskaper för att passa räkningen för den aktuella studien och uteslutningskriterier, vilka är egenskaper som kan utesluta dem från att fungera som kontrollämne. Sådana egenskaper innefattar ålder, kön, medicinskt tillstånd och medicinsk historia.

    Hur ett kontrollämne kan användas

    Det finns olika sätt på vilka ett kontrollämne kan användas:
    Som jämförelse med personer med ett visst tillstånd: Kontrollpersoner kan tillhöra en grupp friska individer som studeras för att se hur deras symptom, egenskaper eller beteende jämför med en grupp individer som lider av en viss hälsoförlust. Människor som frivilligt tjänar som friska kontrollämnen betalas ofta för sitt deltagande i studien.
    Ta emot en placebo: I kliniska prövningar om säkerheten och effektiviteten hos en ny medicin eller behandling kommer kontrollpersoner att vara individer som har samma hälsoproblem som studierna, men som får placebo eller genomgår en "skam" -behandling. Denna grupp kan kallas "placebo-kontroller". I sådana studier är ämnen typiskt slumpmässigt tilldelade till antingen behandlingsgruppen eller placebokontrollgruppen.
    Jämförelse av en ny till en gammal behandling: I denna typ av studie skulle kontrollpersoner få en redan beprövad behandlingsform och sedan jämföras med individerna får en ny form av behandling.

    Studera designtyper och effekt på kontrollämnen

    Det finns ett antal olika typer av studieutformningar som involverar kontrollämnen:
    • Blinddesign: Kontrollpersoner vet inte att de befinner sig i kontrollgruppen eller får placebo.
    • Dubblind design: Varken kontrollpersonerna eller de personer som administrerar behandlingen vet vem som får placebo-drog eller skam eller en jämförelsebehandling.

    Skydd av kontrollämnen

    I kliniska kvalitetsstudier finns processer på plats för att skydda mot skador på kontrollpersoner. Vanligen krävs informerat samtycke där deltagare får information om eventuella risker eller fördelar med att delta i studien. Vissa studier måste ha sina mönster och därmed behandlingen av kontrollämnen som godkänts av institutionella granskningskommittéer och / eller av olika federala myndigheter innan de kan genomföras.