Kolestyramin är ett gallsyraharts
Kolestyramin har också visat sig bromsa utvecklingen av utvecklingen av ateroskleros i ett par studier. Det har emellertid inte visat sig förebygga dödsfall eller funktionshinder på grund av kardiovaskulär sjukdom.
Kolestyramin godkändes först för användning av Food and Drug Administration i augusti 1973 under varumärket Questran. Sedan dess ursprungliga godkännande har det också varit tillgängligt under varunamnen Prevalite, Locholest och andra.
Hur fungerar kolestyramin?
Kolestyramin binds till gallsyror i tunntarmen, vilket förhindrar deras reabsorption. Gallsyror härrör från kolesterol och behövs för att hjälpa dig med matsmältning av fetter som konsumeras i din kost. När kolestyramin binder till gallsyror blir de utarmade och kommer inte att reabsorberas. För att göra mer gallsyror kommer kolesterol att avlägsnas från blodomloppet och omvandlas till gallsyror. Denna aktivitet sänker dina kolesterolnivåer.Hur ska du ta kolestyramin?
Du bör ta kolestyramin enligt instruktioner från din vårdgivare. Kolestyramin finns i pulverform, förpackad i små, enkeldosspaket eller i en större behållare.Din vårdgivare kan starta dig med mindre doser och öka din dos baserat på ditt svar på medicinen och biverkningarna. Den rekommenderade startdosen är en scoopful eller ett paket (4 gram kolestyramin) en eller två gånger om dagen. Detta kan ökas till upp till sex doser om dagen. Dosen ska blandas med minst 2 uns vatten, en fruktjuice (med eller utan massa), äppelmos, en tunn soppa eller annan dryck innan den konsumeras. Du ska ta in hela innehållet i drycken som innehåller kolestyramin för att få den fulla dosen av läkemedlet. Kolestyramin ska tas med en måltid.
Vem ska inte ta det?
På grund av dess komponenter finns det några fall där kolestyramin inte ska tas. Dessa skulle innefatta:- Personer som tidigare har haft en allergisk reaktion mot kolestyramin eller någon av dess komponenter bör inte ta kolestyramin.
- Någon som har diagnostiserats med en biliär obstruktion, där gallesyror inte utsöndras i tunntarmen.
Villkor som behöver övervakas
Om du tar kolestyramin, kan din vårdgivare behöva övervaka dig närmare om du har vissa medicinska tillstånd som kan förvärras genom att ta medicinen. Om du har någon av följande villkor nedan kan din sjukvårdspersonal besluta att börja dig på kolestyramin men måste övervaka dig för att avgöra om kolestyramin kommer att vara potentiellt skadligt för dig. Dessa medicinska tillstånd innefattar:- Höga triglyceridnivåer. Kolestyramin har visat sig öka triglyceridnivåerna i studier. Om du har höga triglycerider kommer din vårdgivare att övervaka dina nivåer för att säkerställa att de inte blir för höga.
- Har kronisk förstoppning. Kolestyramin kan förvärra detta tillstånd om du lider av förstoppning.
- Graviditet. Kolestyramin klassificeras som graviditetskategori C. Även om det inte har gjorts omfattande studier som undersöker effektiviteten och säkerheten hos kolestyramin hos gravida kvinnor. Eftersom detta läkemedel kan minska absorptionen av vissa vitaminer, kan vissa komponenter i prenatala vitaminer inte vara effektiva samtidigt som de tar kolestyramin. Din vårdgivare kommer att fatta beslut om du ska ta detta läkemedel eller ej.
Bieffekter
Förstoppning är den vanligast noterade biverkningen när man tar kolestyramin. Detta försvinner vanligtvis med fortsatt behandling. Din vårdgivare kan besluta att sänka din dos eller ge dig en medicin för att behandla din förstoppning om biverkningarna blir för besvärliga. Andra vanliga biverkningar är:- uppblåsthet
- flatulens
- Illamående
- rapningar
- kräkningar
- Magsmerter och obehag
Interaktiva läkemedel
Följande läkemedel kan interagera med kolestyramin genom att minska mängden mediciner som absorberas i ditt blod. Tillverkaren rekommenderar att man inte tar andra mediciner eller tillägg minst en timme före eller 4 till 6 timmar efter att ha tagit kolestyramin. Om du måste ta ett av de läkemedel eller tillskott som anges nedan kan din vårdgivare behöva justera din dos eller den tid du tar det, övervaka dig mer för biverkningar eller sluta använda dig av det hela:- Sköldkörtelhormoner
- Lanoxin (digoxin)
- P-piller
- Kolesterolsänkande läkemedel (inklusive fibrater, ezetimibe, statiner)
- Nonsteroidala antiinflammatoriska medel (NSAID)
- kortikosteroider
- Diuretika (inklusive hydroklortiazid, spironolakton, furosemid)
- Coumadin (warfarin)
- Fettlösliga vitaminer (vitaminer A, D, E och K)
- Medicinering mot anfall, såsom Dilantin (fenytoin) och fenobarbital