Den ålders gamla debatten om naturen mot vård

Naturen mot vårddroten är en av de äldsta filosofiska frågorna inom psykologi. Så vad exakt handlar det om?

• Natur hänvisar till alla gener och ärftliga faktorer som påverkar vem vi är - från vårt fysiska utseende till våra personlighetsegenskaper.
• Uppfostran hänvisar till alla miljövariabler som påverkar vem vi är, inklusive våra tidiga barndomsupplevelser, hur vi väcktes, våra sociala relationer och vår omgivande kultur.

Till och med idag tar olika grenar av psykologi ofta en mot den andra inställningen. Till exempel tenderar biologisk psykologi att betona vikten av genetik och biologiska influenser. Behaviorism, å andra sidan, fokuserar på miljöpåverkan på beteende.

Tidigare tog debatter om naturrelaterade relativa bidrag mot vård ofta en mycket ensidig inställning, med en sida som hävdade att naturen spelade den viktigaste rollen och den andra sidan tyder på att den var vårdande som var den viktigaste. Idag erkänner de flesta experter att båda faktorerna spelar en viktig roll. Inte bara det, men de inser också att naturen och vården samverkar på viktiga sätt hela livet.

En närmare titt på Nature vs Nurture Debate

Har genetiska eller miljöfaktorer större inverkan på ditt beteende? Har ärftliga egenskaper eller livserfarenheter en större roll när det gäller att forma din personlighet? Naturen mot vård debatten är en av de äldsta problemen i psykologi. Debatten handlar om relativa bidrag från genetiskt arv och miljöfaktorer till mänsklig utveckling.

Vissa filosofer som Platon och Descartes föreslog att vissa saker är infödda eller att de förekommer naturligt oavsett miljöpåverkan. Nativisterna tar ställningen att alla eller de flesta beteenden och egenskaper är resultatet av arvet.

Förespråkare anser att alla våra egenskaper och beteenden är resultatet av utvecklingen. Genetiska egenskaper som delas ut från föräldrar påverkar de enskilda skillnaderna som gör varje person unik.

Andra välkända tänkare som John Locke trodde på vad som är känt som tabula rasa, vilket tyder på att sinnet börjar som en tom skiffer. Enligt denna uppfattning bestäms allt vi är och all vår kunskap av vår erfarenhet.

Empiriker tar ställning som alla eller de flesta beteenden och egenskaper beror på lärandet. Behaviorism är ett bra exempel på en teori som är rotad i empiricism. Beteendeisterna tror att alla handlingar och beteenden är resultatet av konditionering. Teoretiker som John B. Watson trodde att människor skulle kunna utbildas att göra och bli allt, oavsett deras genetiska bakgrund.

Exempel på Nature vs Nurture

Till exempel, när en person uppnår en enorm akademisk framgång, gjorde de det eftersom de är genetiskt utsatta för att bli framgångsrika eller är det ett resultat av en berikad miljö? Om en man missbrukar sin fru och barn är det för att han föddes med våldsamma tendenser eller är det något han lärde sig genom att observera sin egen förälders beteende?

Några exempel på biologiskt bestämda egenskaper (natur) inkluderar vissa genetiska sjukdomar, ögonfärg, hårfärg och hudfärg. Andra saker som livslängd och höjd har en stark biologisk komponent, men de påverkas också av miljöfaktorer och livsstil.

Ett exempel på en nativistteori inom psykologi är Chomskys koncept för en språkupptagningsenhet (eller LAD). Enligt denna teori föds alla barn med en instinktiv mental förmåga som låter dem både lära och producera språk.

Vissa egenskaper är knutna till miljöpåverkan. Hur en person beter sig kan kopplas till influenser som föräldrastilar och lärda erfarenheter. Till exempel kan ett barn lära sig genom observation och förstärkning för att säga "tack" och "tack". Ett annat barn kan lära sig att uppträda aggressivt genom att observera äldre barn engagera sig i våldsamt beteende på lekplatsen.

Ett exempel på en empiricistisk teori inom psykologi är Albert Banduras sociala inlärningsteori. Enligt teorin lär man sig genom att observera andras beteende. I sitt berömda Bobo docks experiment visade Bandura att barn kunde lära sig aggressiva beteenden helt enkelt genom att observera en annan person som agerar aggressivt.

Till och med idag tenderar forskning i psykologi ofta att betona ett inflytande över det andra. I biopsykologi genomför forskare exempelvis studier som undersöker hur neurotransmittorer påverkar beteendet, vilket betonar debattens natursidan. I socialpsykologi kan forskare göra studier om hur saker som jämlikhet och sociala medier påverkar beteenden, betonar vikten av vård.

Hur naturen och vården interagerar

Vad forskare vet är att samspelet mellan ärftlighet och miljö ofta är den viktigaste faktorn för alla. Kevin Davies av PBS nova beskrev ett fascinerande exempel på detta fenomen.

Perfekt tonhöjd är förmågan att upptäcka tonhöjden på en musikalisk ton utan någon hänvisning. Forskare har funnit att denna förmåga tenderar att springa i familjer och tror att det kan vara knutet till en enda gen. Men de har också upptäckt att besittandet av genen ensam är inte tillräcklig för att utveckla denna förmåga. I stället är musikalisk träning under tidig barndom nödvändig för att tillåta denna ärftliga förmåga att manifestera sig.

Höjd är ett annat exempel på ett drag som påverkas av naturen och vårdar interaktionen. Ett barn kan komma från en familj där alla är långa, och han kan ha arvet dessa gener för höjd. Men om han växer upp i en berövad miljö där han inte får rätt näring, kan han aldrig nå den höjd som han kanske hade haft vuxit upp i en friskare miljö.

Samtida Naturvyer mot Nurture

Under hela psykologins historia har emellertid denna debatt fortsatt att ge upphov till kontroverser. Eugenik, till exempel, var en rörelse som starkt påverkades av nativistinriktningen. Psykologen Francis Galton, en kusin från naturalisten Charles Darwin, utgjorde båda villkoren natur mot natur och eugenik och trodde att intelligens var resultatet av genetiken. Galton trodde att intelligenta individer borde uppmuntras att gifta sig och ha många barn, medan mindre intelligenta individer bör avskräckas från att reproducera.

Idag tror majoriteten av experterna att både natur och vård påverkar beteende och utveckling. Emellertid raser problemet fortfarande på många områden som i debatten om ursprunget till homosexualitet och påverkan på intelligens. Medan få människor tar den extrema nativisten eller radikala empiristiska tillvägagångssättet diskuterar forskare och experter fortfarande den grad som biologi och miljö påverkar beteendet.

I ökande grad börjar människor inse att fråga hur mycket ärftlighet eller miljö påverkar ett visst drag är inte rätt inställning. Verkligheten är att det inte finns ett enkelt sätt att urskilja de många krafter som finns. Dessa influenser innefattar genetiska faktorer som interagerar med varandra, miljöfaktorer som interagerar som sociala erfarenheter och övergripande kultur samt hur både arvelig och miljöpåverkan blandar sig. I stället är många forskare idag intresserade av att se hur gener modulerar miljöpåverkan och vice versa.