Vad är stroke?
Till skillnad från ministroker, som också är kända som transienta ischemiska attacker (TIA), vars symptom löser sig på mindre än 24 timmar, leder stroke bakom långvariga neurologiska funktionsnedsättningar. Svårighetsgraden av dessa nedsättningar beror på hur stor skada är för hjärnan och på den del av hjärnan som påverkas.
Ministroke / TIA Basics
Vad är de olika typerna av stroke?
Det finns två huvudkategorier av stroke: ischemisk och hemorragisk.Ischemisk stroke
Denna typ av stroke orsakas av den fysiska blockeringen av blodflödet till ett område i hjärnan. De vanligaste formerna av ischemisk stroke är:
1) Embolisk stroke
Denna typ av stroke uppträder när blodpropp eller kolesterolplåtar vandrar in i hjärnan tills den når en smal punkt där den blir fast. Detta orsakar blockering av artären och förhindrar att blod når en del av hjärnan. Det finns andra, mindre frekventa orsaker till emboliska stroke som innefattar:
- Septisk emboli
- Atmosfärisk luft
- Embolisk Myxom
- Djupa venösa tromboser
Vid denna typ av stroke bildas en blodpropp längs insidan av ett blodkärl som orsakar avbrott av blodflödet till ett område i hjärnan. En sådan blodpropp, även känd som trombus, påverkar vanligtvis mycket små blodkärl i hjärnan, särskilt hos personer som har högt kolesterol.
Högt kolesterolbaserat grunder
Eftersom små blodkärl i hjärnan ger blod till proportionellt små hjärnområden, tenderar trombotiska stroke att vara små och kallas ibland lacunar-stroke. I vissa sällsynta fall kan dock en stor blodpropp bildas inuti en av de stora blodkärlen i nacken, och bryter senare av och orsakar en stor embolisk stroke.
Hemorragisk stroke
Denna typ av stroke uppträder när ett blodkärl inuti hjärnan spricker, vilket gör att blod kan poola inuti eller runt hälsosam hjärnvävnad. I många fall är detta resultatet av okontrollerat högt blodtryck.Högt blodtrycksgrunder
Beroende på blödningsplatsen är en hemorragisk stroke vidare indelad i
- Intracerebral Blödning: Blödning sker i hjärnvävnaden.
- Subaraknoid Blödning: Blödning sker längs ett mellanslag mellan två membran som täcker hjärnan.
- Intraventrikulär blödning: Blödning sker inuti hjärnans ventrikel, som inte innehåller hjärnvävnad, utan istället fylls med en vätska som kallas cerebro-spinalvätska. Blod inuti ventriklerna orsakar sällan en stroke i sig, men den har potential att orsaka hydrocephalus ett tillstånd där förhöjt intrakranalt tryck kan orsaka stroke och jämn död.
- Subdural blödning: Blödning sker utanför hjärnvävnaden nära skallen.
När blod ackumuleras i hjärnan trycks de normala hjärnvävnaderna mot kranens väggar. Denna process ökar trycket inuti hjärnan, till den punkt som blodflödet till områden med högsta tryck är helt avbrutet. Dessa områden upphör att fungera och orsaka symtom som kan variera från yrsel, illamående och kräkningar till huvudvärk tillsammans med typiska stroke symptom. Hemorragiska stroke symtom ska aldrig ignoreras, eftersom de ofta kan utvecklas snabbt och i de värre fallen kan de leda till plötslig död.