Varför Giltighet är viktigt för psykologiska test
När folk pratar om psykologiska tester, frågar de ofta om testet är giltigt eller inte. Vad betyder det här egentligen? Giltighet är ett mått på hur bra ett test mäter vad det hävdar att mäta.
Psykologisk bedömning är en viktig del av både experimentell forskning och klinisk behandling. En av de största bekymmerna när man skapar ett psykologiskt test är huruvida det faktiskt mäter vad vi tycker det mäter.
Exempelvis kan ett test utformas för att mäta ett stabilt personlighetsdrag, men i stället mäta övergående känslor genererade av situationella eller miljömässiga förhållanden. Ett giltigt test säkerställer att resultaten är en exakt reflektion av den dimension som genomgår bedömningen.
Så vad betyder det för att ett test ska ha giltighet?
Giltighet är i vilken utsträckning ett test mäter vad det hävdar att mäta. Det är viktigt att ett test är giltigt för att resultaten ska kunna tillämpas och tolkas korrekt.
Giltighet bestäms inte av en enda statistik utan av en undersökning som visar förhållandet mellan testet och beteendet som det är avsett att mäta. Det finns tre typer av validitet.
1. Innehåll Giltighet
När ett test har innehållsgiltighet, representerar objektet på testet hela det antal möjliga objekt som testet ska täcka. Individuella testfrågor kan dras från en stor pool av objekt som täcker ett brett spektrum av ämnen.
I vissa fall där ett test mäter ett drag som är svårt att definiera, kan en expert domare värdera varje objekts relevans. Eftersom varje domare baserar sin bedömning på åsikt, räknar två oberoende domare testet separat. Föremål som rankas som starkt relevanta av båda domarna kommer att ingå i slutprovet.
2. Kriterierelaterad giltighet
Ett test sägs ha kriterierelaterad validitet när testet har visat sin effektivitet vid förutsägelse av kriterium eller indikatorer på en konstruktion, till exempel när en arbetsgivare anställer nya anställda baserat på normala anställningsprocedurer som intervjuer, utbildning och erfarenhet. Denna metod visar att människor som gör det bra på ett test kommer att göra bra på ett jobb, och personer med låg poäng på ett test kommer dåligt att göra ett jobb.
Det finns två olika typer av kriteriegiltighet:
- Samtidig giltighet uppstår när kriterieåtgärderna erhålls samtidigt som testresultatet. Detta indikerar i vilken utsträckning testresultatet exakt uppskattar en persons aktuella tillstånd med avseende på kriteriet. Till exempel, på ett test som mäter nivåer av depression, skulle testet sägas ha samtidig validitet om det mättes de aktuella nivåerna av depression som provtagaren upplevde.
- Förutsägbar giltighet inträffar när kriterieåtgärderna erhålls vid en tidpunkt efter testet. Exempel på test med förutsägbar validitet är karriär- eller lämplighetsprov, som är till hjälp vid bestämning av vem som sannolikt kommer att lyckas eller misslyckas i vissa ämnen eller yrken.
3. Konstruera Giltighet
Ett test har konstruktionsgiltighet om det visar en koppling mellan testresultat och förutsägelse av en teoretisk egenskap. Intelligens tester är ett exempel på mätinstrument som borde ha konstruktiv validitet. Ett giltigt intelligensprov ska kunna exakt mäta konstruktionen av intelligens snarare än andra egenskaper som minne eller utbildningsnivå.
I grunden ser innehållsvaliditeten på om ett test täcker hela spektret av beteenden som utgör konstruktionen som mäts. Förfarandet här är att identifiera nödvändiga uppgifter för att utföra ett jobb som typing, design eller fysisk förmåga. För att visa innehållsvaliditeten för ett urvalsförfarande bör de beteenden som visas i urvalet vara ett representativt urval av beteendet hos jobbet.
Ansiktsgiltighet
En annan metod som används sällan för att den inte är så sofistikerad är ansiktets giltighet. Den baseras endast på åtgärdens utseende och vad den ska mäta, men inte vad testet faktiskt mäter.
Ansiktsgiltighet är en av de mest grundläggande giltighetsåtgärderna. I huvudsak tar forskarna helt enkelt testets giltighet till nominellt värde genom att titta på huruvida ett test visas att mäta målvariabeln. På ett mått av lycka skulle t ex testen sägas ha ansiktegiltighet om det tycktes faktiskt mäta nivåer av lycka.
Självklart betyder ansiktets giltighet bara att testet utseende som det fungerar. Det betyder inte att testet har visat sig fungera. Om åtgärden verkar vara giltig vid denna tidpunkt kan forskare undersöka ytterligare för att avgöra om testet är giltigt och ska användas i framtiden.
I huvudsak är ansiktegiltigheten huruvida ett test verkar mäta vad det är meningen att mäta. Det handlar om att ta provet till nominellt värde.
En undersökning som frågar folk vilken politisk kandidat de planerar att rösta på skulle sägas ha hög ansikte validitet. Syftet med testet är mycket tydligt, även för personer som inte känner till psykometri.
Ett komplext test som används som en del av ett psykologiskt experiment som ser på olika värden, egenskaper och beteenden kan sägas ha låg ansikte validitet. Det exakta syftet med testet är inte omedelbart klart, särskilt för deltagarna.
Självklart kan ansiktsgiltighet vara ett bra verktyg för att avgöra huruvida ett test verkar mäta vad den menar att mäta. Att ha ansiktets giltighet ensam betyder inte att ett test faktiskt är giltigt. Ibland ser ett test ut att det mäter en sak, medan det faktiskt mäter någonting annat helt.
