Hur Social Loafing Studieras i Psykologi

Social loafing beskriver individernas tendens att lägga fram mindre ansträngning när de ingår i en grupp. Eftersom alla medlemmar i gruppen samlar sina ansträngningar för att uppnå ett gemensamt mål bidrar varje gruppmedlem mindre än vad de skulle göra om de var individuellt ansvariga.

Exempel på social loafing

Tänk dig att din lärare tilldelade dig att arbeta på ett klassprojekt med en grupp av tio andra studenter. Om du arbetade på egen hand skulle du ha brutit upp uppdraget i steg och började jobba direkt. Eftersom du är en del av en grupp, men den sociala loafande tendensen gör det troligt att du skulle lägga mindre ansträngning i projektet. Istället för att ta ansvar för vissa uppgifter kanske du bara tror att en av de andra gruppmedlemmarna kommer att ta hand om det.

Eller i vissa fall antar de andra medlemmarna i din grupp att någon annan kommer att ta hand om sin del av arbetet, och du hamnar fast och gör hela uppgiften själv.

orsaker

Om du någonsin har arbetat som en del av en grupp mot ett större mål har du utan tvekan upplevt det här psykologiska fenomenet första hand. Och om du någonsin har lett en grupp så har du troligen känt frustration på den brist på ansträngning som gruppmedlemmar ibland frambringar. Varför händer detta ibland försvårande malingering?

Psykologer har kommit med några möjliga förklaringar.

• Motivering kan spela en viktig roll för att bestämma om social loafing äger rum. Människor som är mindre motiverade av en uppgift är mer benägna att delta i social loafing när de ingår i en grupp.
• Diffusion av ansvar bidrar också till social loafing. När det gäller grupper, tenderar folk att känna mindre personlig ansvarighet och kan till och med känna att deras individuella insatser har liten inverkan på resultatet. Det är samma ansvardiffusion som påverkar det som kallas motståndareffekten, eller tendensen att vara mindre benägna att hjälpa en person i trubbel när andra människor är närvarande. Eftersom folk antar att deras ansträngningar inte spelar någon roll och att de inte är personligt ansvariga, antar de också att någon annan kommer att vara den som handlar.
• Gruppstorlek har också en allvarlig inverkan på de ansträngningar som människor lägger fram i grupper. I små grupper är människor mer benägna att känna att deras ansträngningar är viktigare och kommer därför att bidra mer. Ju större gruppen är, desto mindre kommer de mindre individuella insatserna att förlängas.

• förväntningar spelar också roll när det gäller gruppprestanda. Om du förväntar dig att andra människor ska släcka, så kommer du förmodligen också, eftersom du inte vill fastna med allt arbete. Å andra sidan, om du är i en grupp högpresterande som verkar som om de har kontroll över gruppens ansträngningar, kanske du också är mer benägna att sparka tillbaka och låta dem hantera allt arbete.

Förebyggande

Social loafing kan få en allvarlig inverkan på gruppprestanda och effektivitet. Det finns emellertid vissa saker som kan göras för att minimera effekterna av social loafing.

Att skapa små grupper och skapa individuell ansvarlighet kan hjälpa till. Grupper ska utveckla standarder och regler, definiera uppgifter, tilldela ansvar, utvärdera personliga och kollektiva framsteg och lyfta fram enskilda medlemmars resultat.

Genom att personifiera gruppen, engagera individer i vissa uppgifter och uppmuntra laglojalitet, kommer människor mer sannolikt att ge allt när de arbetar som en del av en grupp.

Ringelmanns repdragningsexperiment

En fransk jordbruksingenjör med namnet Max Ringelmann utförde ett av de tidigaste experimenten om detta fenomen 1913. I sin forskning bad han deltagarna att dra på rep både individuellt och i grupper. Vad han upptäckte när människor var delaktiga i en grupp gjorde de mindre ansträngningar att dra repet än vad de gjorde när de arbetade individuellt.

En grupp forskare replikerade experimentet 1974, med några små förändringar. Den första gruppen överensstämde med Ringelmanns ursprungliga studie och innehöll små grupper av deltagare. Den andra panelen involverade med förbundsmedlemmar och endast en riktig deltagare i varje grupp. Confederatesna låtsade bara att dra repet. Forskarna fann att de grupper som innehöll alla verkliga deltagare upplevde de största nedgångarna i prestanda, föreslog att förlusterna var kopplade till motivationsfaktorer snarare än gruppsamordningsproblem.

En studie från 2005 visade att gruppstorlek kan ha en stark inverkan på gruppprestanda. I studien bestod hälften av grupperna av fyra personer medan den andra hälften bestod av 8. Vissa grupper tilldelades sedan till en sammansatt miljö där alla gruppmedlemmar arbetade tillsammans vid ett bord för att lösa det problem som experimenterna hade gett dem. Andra grupper placerades i en distribuerad inställning där de arbetade på samma problem elektroniskt genom att kommunicera från separata datorer.

Forskarna fann att människor utökade större individuella ansträngningar när de var i mindre grupper i både distribuerade och sammansatta situationer. När de placerades i sammanslagna grupper kände man emellertid ett större tryck för att se upptagen även när de inte var medan de i de distribuerade grupperna var mindre benägna att känna ett sådant tryck.