En översikt över panikattacktyper och symtom

Panikattacker präglas av känslor av rädsla, fruktan och obehagliga fysiska symptom. Dessa attacker är inte klassificerade som en psykisk sjukdom på egen hand men uppträder vanligen som en del av en psykisk sjukdom eller ett medicinskt tillstånd. Panikattacker klassificeras i två typer: förväntat och oväntat. Här är vad du behöver veta om var och en.

Symtomen på panikattacker

Diagnostisk och statistisk handbok för psykiska störningar, femte upplagan (DSM-5), är handboken som används av mentala hälsovårdare för att göra noggranna diagnoser. Enligt de diagnostiska kriterierna som anges i DSM-5 upplevs panikattacker som en plötslig känsla av rädsla och rädsla plus fyra eller flera av följande mentala, känslomässiga och fysiska symptom:

Hjärtklappning eller accelererad hjärtfrekvens
Överdriven svettning
Skakning eller skakning
Andnöd eller kvävande känslor
Känslans känsla
Bröstsmärta eller obehag
Illamående eller buksmärta
Känslor yrsel, oskadlig, ljushårig eller svag
Chills eller heta blinkar
Derealisering och / eller depersonalisering
Rädsla för att förlora kontrollen eller bli galen
Rädsla för att dö
Känslor av domningar eller stickningar (parestesier)

Symtomen på panikattacker uppträder vanligen snabbt och spetsar inom några minuter. När en panikattack har sjunkit kan symtomen avta helt eller paniklidaren kan förbli i ett oroligt tillstånd, eventuellt upprepa panikattackcykeln igen. Begränsade symptom panikattacker uppstår när alla kriterier är uppfyllda, men personen upplever mindre än fyra av de angivna symtomen.

Typer av panikattacker

Inte bara kan panikattacker variera i intensitet och varaktighet, men de kan också skilja sig från vad som ledde till attacken. DSM-5 listar två separata och tydliga typer av panikattacker:

Förväntade panikattacker: Dessa attacker förväntas när en person utsätts för specifika signaler eller panikutlösare. Till exempel kan någon som har rädsla för slutna utrymmen (klaustrofobi) förvänta sig att ha panikattacker när de är i en hiss eller andra trånga områden. En person som har en rädsla för att flyga (aerofobi) kan förutsägbart få en panikattack när han går ombord på ett plan, vid tidpunkten för start, eller någon gång under flygningen.
Oväntade panikattacker: Dessa panikattacker uppträder plötsligt utan någon uppenbar orsak eller indikation. När en oväntad panikattack uppstår kan en person vara helt avslappnad innan symtomen utvecklas. Denna typ av panikattack följer inte med några medvetna interna signaler, såsom att ha rädda tankar, känslor av intensiv rädsla och ångest eller obehagliga fysiska känslor. Oväntade attacker uppträder inte heller med externa signaler, som specifika fobier eller utsätts för en skrämmande händelse eller situation.

Panikattacker och diagnos

Panikattacker är oftast förknippade med en diagnos av panikstörning men kan associeras med andra psykiska sjukdomar. Panikattacker är ofta relaterade till humör och ångestsjukdomar, såsom agorafobi, posttraumatisk stressstörning (PTSD), social ångestsyndrom (SAD), specifika fobier, obsessiv tvångssyndrom (OCD), generaliserad ångestsyndrom (GAD), bipolär störning och stor depressiv sjukdom. Dessa attacker kan också uppstå i samband med olika mentala sjukdomar, inklusive personlighetsstörningar, ätstörningar och substansrelaterade sjukdomar.

Om du upplever panikattacker kan din läkare eller kvalificerad mentalvårdspersonal avgöra om dina paniksymptom är en indikation på att du har panikstörningar eller ett annat tillstånd. Din utövare kan ge dig en noggrann diagnos och en korrekt behandlingsplan. Ju tidigare du blir behandlad för dina paniksymptom, ju tidigare du kan förvänta dig att hantera dina panikattacker.

Panikattacker i panikstörning

Panikstörning är ett komplicerat psykiskt hälsotillstånd som innebär känslor av ångest och oro. Som beskrivs i DSM-5 klassificeras panikstörning som en ångestsyndrom med sin egen distinkta uppsättning diagnostiska kriterier.

Att ha upplevt en oförutsedd panikattack är vanligtvis ett tecken på att en person kan förvänta sig att få fler av dem i framtiden. Persistenta och oväntade panikattacker är kännetecknet för panikstörning. Människor som är diagnosen panikstörning kan också bli föremål för nattliga panikattacker, en typ av oväntade panikattack som uppstår när en person sover och väcker dem med paniksymptom.

Panikstörning utvecklas typiskt i sen ungdom eller tidig vuxen ålder, men kan ibland börja i barndomen eller sen vuxen ålder. Forskning har funnit starka familjeförbindelser, vilket tyder på att en nära biologisk familjemedlem med panikstörning sätter någon i större risk att utveckla detta tillstånd. Panikstörning är nästan dubbelt så vanlig hos kvinnor än män. Orsakerna till panikstörning är för närvarande inte kända. Olika teorier undersöker påverkan av miljömässiga, biologiska och psykologiska influenser. De flesta experter är överens om att panikstörning är resultatet av en kombination av dessa faktorer.

En person med panikstörningar kan uppleva stora begränsningar på grund av panikattacker. De kan till exempel tillbringa en betydande tid oroa sig för framtida panikattacker och kan till och med undvika vissa platser och situationer som de tror kommer att bidra till möjligheten att få panikattack. Dessutom handlar många människor med panikstörning om ensamhet och isolering, skämmar sig för sina symptom och fruktar att andra negativt skulle dömma dem för deras paniksymptom.

Behandling av panikstörning

Även om det inte finns botemedel mot panikstörning, finns det många behandlingsalternativ som kan hjälpa människor att hantera sina symtom. De vanligaste alternativen är föreskrivet medicinering och / eller psykoterapi. De flesta av dem med panikstörning väljer både dessa alternativ och praktiserar självhjälpstekniker.

Medicin för panikstörning, som antidepressiva medel och bensodiazepiner, kan minska intensiteten av panikattacker och andra ångestrelaterade symtom. Psykoterapi kan hjälpa till att hjälpa dig att hantera svåra känslor och utveckla hälsosam hanteringsteknik. Oavsett vilka alternativ som någon väljer, är det viktigt att få hjälp för panik och ångest. Ju tidigare en diagnos har gjorts och behandlingen börjar, desto snabbare kan en person förvänta sig att hantera symtom och hantera livet med panikstörning.